Stress = Rädsla

Stress i sig är faktiskt inte ett problem. Stresspåslag är en sund reaktion från kroppen när vi blir rädda. Det var stressen som en gång i tiden fick oss att överleva på savannen, när den sabeltandade tigern närmade sig. Stressen förbereder kroppen för kamp eller flykt. Kortvarig stress är inte skadlig så länge vi får tillräcklig återhämtning för att återställa hormonbalansen i kroppen

Stress är med andra ord den fysiska reaktion som startar i kroppen när vi blir rädda. Hjärtat slår snabbare och omfördelar blodet, från hjärnan till musklerna. För det är musklerna vi har nytta av när vi skall slåss mot den sabeltandade tigern, inte hjärnan. Vi får även mer adrenalin i kroppen, för att det inte skall göra så ont om vi blir skadade, och kortisolet gör att cellerna jobbar mer effektivt.
Fysiska reaktioner vid stress (ur boken ”Stress = rädsla” Jörgen Lerjestad)

Sinnena blir mer skärpta
Andningen blir snabbare
Ämnesomsättningen ökar
Adrenalinsöndringen ökar
Hjärtat arbetar snabbare
Immunförsvaret försvagas

Allt detta är toppen när vi skall överleva dödliga hot på savannen!

Problemet i dagens samhälle är att vi sällan eller aldrig ställs inför riktiga dödshot. De hot vi upplever idag är av en helt annan karaktär och de rädslor vi upplever nu har inget med döden och tigrar att göra. Men kroppen förstår inte skillnaden, så de rädslor vi upplever ger samma fysiska påslag i kroppen som tigern på savannen. Och då är inte längre de fysiska reaktionerna så bra. De hjälper oss inte att hantera vår rädsla på ett bättre sätt och om vi upplever rädslor regelbundet så sliter det hårt på kroppen att hela tiden gå runt mer eller mindre beredd på dödskamp.

Eftersom stress är en fysisk reaktion när vi upplever ett hot mot den egna överlevnaden och sköts av det autonoma nervsystemet, så har vi inte heller någon möjlighet att påverka våra reaktioner, som tex att hjärtat börjar slå snabbare. När hjärnan registrerar något som den upplever som ett hot så går systemet igång automatiskt.

Det kan vara en medveten tanke som ”jag kommer inte hinna med den här deadlinen” som triggar igång omedvetna tankar i hjärnan om saker vi är rädda för, ”Chefen blir förbannad på mig, jag kommer inte få löneförhöjningen, jag kommer få en varning, jag kommer få sparken” och så drar stressreaktionen igång i kroppen för fullt. Notera att inget ännu har hänt. Du har inte missat någon deadline. Men hjärnan kan inte se skillnad på tanke och verklighet och uppfattar din rädsla som ett hot och drar igång hela systemet på en gång. Kroppen förbereder sig för en fight med chefen. Det är inte alltid att kroppen går igång för fullt. Men ett litet hot drar igång små reaktioner som ger en liten fysisk obalans.

Några vanliga rädslor idag, som kan starta stresspåslag i kroppen:

Att inte bli omtyckt
Att inte duga eller räcka till
Att inte vara en bra chef/medarbetare/mamma/pappa…
Att göra fel
Att misslyckas
Att inte ha kontroll
Att bli av med jobbet

Om man blir rädd och stressad någon gång ibland så är det inget problem. Bara vi ser till att få återhämtning. Ett kort, snabbt stresspåslag kan ligga kvar i upp till 4 timmar. Men vi tar oss sällan den tiden för fullständig återhämtning. Utan det kommer hela tiden nästa grej, nästa möte, till dagis, handla mat, jobba på kvällen och så vidare. Man är på hela tiden och är lite rädd hela tiden, det är detta som till slut sliter ut oss och ger oss fysiska skador. Koncentrationssvårigheter, ljudkänslighet, minnesproblem, allt sådant är friskhetssignaler. Det är din kropp som pratar med dig och försöker varna dig för att du tror att du upplever ett dödshot. Men vi ignorerar signalerna och jobbar på som om inget har hänt. Det är inget fel på mig inte… och så klappar kroppen ihop och vi blir sjukskrivna. Och hade ofta ingen aning om att vi varit så stressade.

För en person som är utbränd kan det vara en lättnad att inse att kroppens stressreaktioner i grund och botten handlar om våra egna tankar och att de tolkas som hot av kroppen. Det innebär ju att personen som mår dåligt, inte längre behöver förändra allt i hela världen för att må bättre. Känslan har under en längre tid kanske varit att man behövt komma till rätta med allt från trafikköerna, företagets lönsamhet till hela vårt skolsystem för att stresspåslaget skall minska. Insikten att det bara är mig själv och mina egna tankar som påverkar min stress, kan upplevas som en lättnad.

Viktiga definitioner:

Stress

En sund psykisk och fysisk reaktion som uppstår i kroppen när vi blir rädda. Därför kan två kollegor uppleva samma miljö och samma arbetsuppgifter som olika stressande, eftersom de inte bär på samma rädslor.

Positiv stress

Det är en myt att stress kan vara positiv. Stress är alltid kroppens reaktion på ett upplevt hot. Att tycka om att ha mycket att göra och uppskatta svåra arbetsuppgifter innebär inte att man är stressad.

Utbrändhet

Ett tillstånd när man upplever vissa psykiska och fysiska reaktioner på stress, men fortfarande kan arbeta.

Används för personer som fortfarande kan arbeta
Är inte en medicinsk diagnos, utan ett arbetspsykologiskt begrepp

Utmattnings-syndrom/depression

Utmattning kan beskrivas som en psykisk och fysisk reaktion på långvarig stress, utan tillräcklig återhämtning. Drabbar ofta individer med ett starkt inledande engagemang. Man kan inte längre arbeta pga de allvarliga reaktionerna i kroppen.

Ett sjukdomstillstånd och medicinskt begrepp
Socialstyrelsens kliniska diagnos

Gå in i väggen

Är inte en korrekt medicinsk term utan används oftast i vardagligt tal då man fått stress-symptom som gör det fysiskt omöjligt att fortsätta arbeta.

Vad är INTE stress?

Att vara fokuserad, engagerad, koncentrerad eller resultatorienterad innebär inte nödvändigtvis att man är stressad!” förtydligar Catarina. ”Om situationen inte upplevs som ett hot ger det ingen fysisk stressreaktion i kroppen, och är därför inte stress. Obama är säkert fokuserad och engagerad och blir trött och behöver återhämta sig, men han är inte automatiskt stressad för det. En liknelse, det är som skillnaden mellan att jaga och att bli jagad. Om vi går tillbaka till savannen så är det stor skillnad att gå ut dit med ett gevär för att jaga, jämfört med att gå ut där och själv bli jagad av tex en tiger. Det kräver koncentration och engagemang för att jaga men innebär inget hot och skapar därför inget stresspåslag, medan att bli jagad av en tiger ger ett stort stresspåslag. Det är därför stress inte heller handlar om hur många timmar du jobbar, eller hur många arbetsuppgifter du har. Så länge du inte upplever det som ett hot så startar det inte en stressreaktion i kroppen. Om man å andra sidan känner en rädsla att inte hinna med det du lovat och att chefen då blir missnöjd, kan tankarna och rädslan för konsekvenser i sig skapa en stress.

Identifiera dina rädslor
För att hitta dina egna rädslor skall du gå via din stress. Glöm inte att ilska och frustration också är symptom på din rädsla.

Börja med att identifiera situationer då du upplever ett stresspåslag av något slag. Ta hjälp av listan nedan för att komma igång.

Jag blir stressad när jag:

har för mycket att göra
inte hinner i tid
skall fatta ett svårt beslut
skall ta ett jobbigt samtal
skall tala inför en grupp

Ta dig sedan tiden att reflektera över vilka rädslor det kan vara som ligger bakom respektive stresspåslag. Ta hjälp av dessa exempel:

Om jag inte hinner med allt kan min chef bli arg på mig och jag kan förlora jobbet eller gå miste om en löneförhöjning
Om jag inte hinner i tid kanske mina kollegor inte tycker om mig utan tycker jag är slarvig.
Om jag fattar felaktiga beslut kanske företaget förlorar pengar och jag får sparken under förnedrande omständigheter.
Om jag gör bort mig under föredraget kanske de tycker jag är inkompetent och skrattar åt mig bakom min rygg.