Arbetet som missbruk
Det finns stora likheter mellan ett alkohol eller drogberoende/missbruk och hur en del framgångsrika chefer och medarbetare förhåller sig till sitt arbete som arbetsnarkomaner. Efter att jag själv arbetat mig till en svår stressrelaterad utmattningsdepression så betraktar jag mig som idag, efter flera års rehabilitering, som en ”drogfri arbetsnarkoman”. Jag VET att det går att förändra ett beteende! Det är inte lätt men jag är ett levande exempel på att det går trots svårt ”missbruk”!
Orsaker till utvecklingen av ett beroende
Orsakerna är kopplade till de delar i hjärnan där belöningssystem finns. Detta finns hos både människor och djur och gör att vi kan uppleva njutning och lust. T ex är sökandet efter föda och sex kopplat till njutning annars skulle människan dö ut. Människan har lyckats utveckla substanser som kan stimulera hjärnans belöningscentrum på kemisk väg, t ex genom alkohol eller narkotika.
Att uppnå belöning = njutning/lust genom arbete
Det är min egen erfarenhet att det går att jobba på ett sådant sätt att hjärnans belöningssystem går igång. Om vi har utvecklat en svag självkänsla är vårt beroende av uppskattning stor. Bekräftelse utifrån är nödvändig för vår utveckling och överlevnad men när behovet av bekräftelse styr vårt beteende har vi tappat kontrollen och riskerar att hamna i utbrändhet. Det är ett riskbeteende när omgivningens krav styr det dagliga livet och vi upplever att vi inte har kontroll. Ett konstant behov av att bli bekräftad tar energi.
Beroende och missbruk
Ett beroende kännetecknas av att personens fysiologiska sätt att fungera ändrats, det har påverkat beteendet som i sin tur har påverkat det sociala livet. Abstinens är ett annat tecken. När det gäller alkohol har kroppen utvecklat en tolerans, man behöver mer för att uppnå samma effekt. Psykiskt har man tappat kontrollen över användandet och använder mer än man tänkt sig. Man kanske lovar att inte dricka något under vissa dagar men klarar det inte.
Definitionen på missbruk är inte lika vanlig som diagnos, den används endast när kriterier för beroende inte är uppfyllt. Missbruk används när personens konsumtion får konsekvenser (sociala såväl som fysiska) som är betydande, t ex förlorar arbetet, ev kriminalitet, misshandel.
Det krävs inte lång tids användning av alkohol/narkotika utan det handlar om vad som händer när man använder det. Det krävs alltså inte ett beroende för att missbruka en drog.
Koppling mellan drogmissbruk och arbetsnarkomani
Det kan vara lätt att utveckla ett missbruk av arbete genom att vilja vara duktig, få bekräftelse. Att göra affärer, nå resultat ger ”kickar”, belöningssystemet i hjärnan går igång. När vi börjar prioritera jobbet framför familjen, fritiden, vännerna, motion, sömn och mat får det snart konsekvenser för både kropp och psyke. Och precis som i ett beroende så är förnekelse i centrum. ”Det är tufft just nu, en period.” det blir bättre sen ” jag ska vara ledig i påsk, då ska jag ha det skönt”. Men tillståndet riskerar att bli kroniskt eftersom behovet av bekräftelse är omättligt.
Med min egen erfarenhet av att ha förhållt mig till mitt arbete som en drog och med det pris det hade i form av utbrändhet är det lätt att dra paralleller. Jag var beroende av uppskattning utifrån pga en låg självkänsla. Jag fick ”kickar” av att prestera, visa resultat, vara duktig. Då fanns jag, jobbet var min identitet.
Alla former av beroende har en sak gemensam, de är kroniska, dvs det går inte att bota. Det betyder att om man har utvecklat ett beroende är lösningen att hitta ett beteende där man kan leva med sitt beroende. I alkoholistens och narkomanens fall är lösningen på ett plan enkelt, använd inte drogen! Det krävs också ett förändrat beteende för att uppnå god hälsa utan drogen. Andra beroenden är knepigare, t ex matmissbruk eller arbetsnarkomani. Vi behöver mat och arbete för vår överlevnad varför det är en större utmaning att hitta ett beteende som inte är skadligt.
Källa: Forskningsrapport ”Skillnaden mellan missbruk och beroende” av Lars Håkan Nilsson, överläkare och verksamhetschef på beroendekliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala publicerad 2010-08-31.
